mikiiz

Svårare än jag trott de här med att försöka reda ut min ångest! Får istället mer ångest för alla jag skadat när jag haft ångest... Typ pojkvänner,vänner, okända människor & främst min familj.. De är som en person, som betytt & betyder mycket för mig fortfarande, sa att jag är egocentrisk & självupptagen.. Ja jag är de i min ångest för jag har inget annat val, jag måste vara de för jag kan inte släppa in fler känslor än dom jag redan har för det blir inte bra varken för mig eller för någon annan.. Tycker bara de är konstigt att en person som själv vet vad ångest innebär sitter & säger en sådan sak till mig.. Alla möjliga ber mig tala med dom, men hur ska man kunna tala med någon när man inte litar på dom undrar jag då?! Är de snälla någon som har ett svar på de?? Sedan när jag väl öppnat mig lite smått så använder personerna detta emot mig i till exemple bråk.. Är de så jätttekonstigt att jag faktiskt inte litar på någon?

Usch har jättemycket tankar & funderingar men måste verkligen bearbeta allt detta... Tycker de är sjuktskönt att bara skriva av mig, vill inte ha empati eller något från någon, vill bara få detta ur mig..

Med dig va allt på riktigt, ingenting va fel.. Förutom att jag inte dög & blev sårad endel!!